onsdag 27 maj 2009

Det blev ju ingen skillnad!

Jag gick och lade mig halv 11 igårkväll, för jag var sjukt trött. Somnade framför Hell´s Kitchen och med datorn i knät och drickan på soffarmstödet. Men inte 17 blev jag någe piggare idag för det, så då kan man ju gå och lägga sig senare iaf. Ne då, jag måste börja vända på rytmen snart, för jag ska ju snart börja jobba igen, wiihooo. Eller inte! Nä då, det blir nog bra, säkerligen.

Nämen denna dag kommer att börja med en Birstafrukost iaf, men sen vette 17 vad som händer. Inte speciellt mkt tror jag. Man kanske tar sig en sväng på Ikea eller nåt. Äsh, jag vet inte..
Vad ska ni göra då?

tisdag 26 maj 2009

jaha..

Då sitter man här igen. Hur 17 ska vi fixa det här? Äsh egentligen, för jag är ju bara så jäkla van, men ibland så kan man väl få önska sig själv lite medvind, men den verkar ju aldrig infinna sig.
I need at least five grand...

måndag 25 maj 2009

Förbenade liv som inte riktigt går som man själv vill..

Japp, så är det, det går inte riktigt alltid som man skulle vilja själv. Visst, mkt är ju upp till en själv att ändra på eller förändra, men ibland så skulle det ju gå lite lättare om man kunde få lite hjälp av dom man vänder sig till. I detta fall Fk, men man kan ju tydligen inte vara säker på att man får nån hjälp av samhället idag. Man får slåss för sig själv, helt på egen hand. Och det hade inte gjort mig lika mkt om reglerna hade kunnat vara lika för alla. Men det är ju det dom inte är. Utan det är den som kan spela mest teater som får mest hjälp och det i mina ögon är ju inte dom som mest behöver den. Och sånt gör det ju bara svårare för oss andra som behöver hjälpen på riktigt, det är förjävligt på ren jävla svenska!!!
Men det är som jag sa till min "kära" handläggare i Falun (av alla j*a ställen), att när jag har jobbat sönder min kropp helt så kommer jag tillbaka till dom så ska dom få plocka upp delarna av mig och sätta ihop mig igen. Det lovar jag!!!

onsdag 6 maj 2009

Tandvärk...

Är fanimig ige roligt. Eller ja, det är egentligen inte just tanden som värker, tror jag. Utan mer tandköttet, men det strålar ned i tanden. Och det gör såååå hiskeligt ont när man är där och petar och vi vet ju alla att människan är ju lite av en smärtälskare. Fast man säger att man hatar smärta, man kan ju inte bara låta bli att pilla och ha sig på sånt som gör ont.
Så jag ringde till den hemskaste instansen jag vet iaf, tandläkaren. Och jag fick en tid idag, kl 10, och då ska dom kolla om den eventuellt behöver rotfyllas och det SER JAG INTE fram emot isf. Det gör ont säger dom som vet. Åsså kostar det flis, tur att skatten kommer snart.

Idag verkar regnet ta en brejk i sitt skvalande. Gud så skönt och det tycker säkert mina penseér också, för dom höll nog på att drukna om det skulle ha fortsatt att regna. Och hade dom regnat bort så hade jag lagt ned "operation försök till gröna fingrar".
För jag kan inte göra nånting annat än att erkänna att jag är urusel på att hålla blommor vid liv. Jag ska ha plastblommor eller sånt som man kan glömma bort att vattna i ett par veckor, haha. Jag kan ju inte ha fått min mammas anlag iaf.

Måste ta och skriva det där personliga brevet till Fk också och jag vet verkligen inte vad jag ska skriva för att övertyga dom. Det är ju helt jäkla sjukt att dom kan komma och säga vad jag ska klara av och inte. Sjukt att nån som aldrig träffat mig kan bestämma över hur mitt liv ska se ut. Jag försöker ju inte lura dom. Herre gud alltså, det är så att man vill lägga sig ned och ge upp, för det känns ju inte som om man har nån på sin sida.
Iaf inte dom man verkligen behöver hjälp av, tex som Fk..