Tandvärk...

Är fanimig ige roligt. Eller ja, det är egentligen inte just tanden som värker, tror jag. Utan mer tandköttet, men det strålar ned i tanden. Och det gör såååå hiskeligt ont när man är där och petar och vi vet ju alla att människan är ju lite av en smärtälskare. Fast man säger att man hatar smärta, man kan ju inte bara låta bli att pilla och ha sig på sånt som gör ont.
Så jag ringde till den hemskaste instansen jag vet iaf, tandläkaren. Och jag fick en tid idag, kl 10, och då ska dom kolla om den eventuellt behöver rotfyllas och det SER JAG INTE fram emot isf. Det gör ont säger dom som vet. Åsså kostar det flis, tur att skatten kommer snart.

Idag verkar regnet ta en brejk i sitt skvalande. Gud så skönt och det tycker säkert mina penseér också, för dom höll nog på att drukna om det skulle ha fortsatt att regna. Och hade dom regnat bort så hade jag lagt ned "operation försök till gröna fingrar".
För jag kan inte göra nånting annat än att erkänna att jag är urusel på att hålla blommor vid liv. Jag ska ha plastblommor eller sånt som man kan glömma bort att vattna i ett par veckor, haha. Jag kan ju inte ha fått min mammas anlag iaf.

Måste ta och skriva det där personliga brevet till Fk också och jag vet verkligen inte vad jag ska skriva för att övertyga dom. Det är ju helt jäkla sjukt att dom kan komma och säga vad jag ska klara av och inte. Sjukt att nån som aldrig träffat mig kan bestämma över hur mitt liv ska se ut. Jag försöker ju inte lura dom. Herre gud alltså, det är så att man vill lägga sig ned och ge upp, för det känns ju inte som om man har nån på sin sida.
Iaf inte dom man verkligen behöver hjälp av, tex som Fk..