och jag älskar det. Jag har saknat det och tyvärr så kommer det ju inte bli allt för ofta nu för tiden. Men ska jag avslöja en hemlighet? Det är nästan som om jag ångrar mitt beslut lite att separera, men det finns inte nån väg tillbaka just nu. Och det skulle vara ett steg tillbaka i mitt tillfrisknande om jag hade gått tillbaka till det förhållandet. Men jag saknar sommaren här på Solbacken, jag saknar grannarna, jag saknar mitt älskade hus, mitt hem, jag saknar att ha huset fullt med ungar, jag saknar helt enkelt. Och saknad kan bli väldigt påfrestande att bära ibland. Det tär mkt på min själ och mitt <3 iaf. Och jag längtar tills mina underbara börjar komma till mig i Östersund också, jag längtar som en tok.
Nu är lunchen avklarad och den var omtyckt, fast det bara var mos och bacon =). Men mina barn är inte uppfostrade med fancy stuff. Huvudsaken att dom blir mätta och belåtna =D.
Men nu måste jag tyvärr åka runt och göra nåra ärenden, lämna in deklaration, åka på jobbet och säga upp mig och besöka affektiva och ge dom min namnteckning. Så fk kan börja kolla på mitt ärende och förhoppningsvis godkänna min sjukskrivning så att jag har en chans att få komma in i rehabiliteringen igen. Jag BEHÖVER den verkligen!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar